Nobody´s perfect...

Har man någon gång varit nöjd med hur man ser ut...Nä tror inte det för man
finner hela tiden nya deffekter som man hakar upp sig på o livet blir en kamp
om att jaga den perfekta kroppen eller det perfekta utseendet...

Jag försöker intala mig själv att jag är inte 20 längre och att jag har fött fram
två fina barn som "ärrat" min kropp men ABSOLUT värt varenda cellulit och
bristning på min kropp...Man kan tro...Carina som tränar så mycket borde ju
se fit ut men det döljer sig även "hemligheter" under mina kläder o några av dom
är jag beredd att avslöja här o nu...

Eter 2 graviditeter så händer givetvis massor på kroppen för vissa och för andra
inte ett dugg o jag tillhör kategori ett jag då...Som jag skrev i mitt första inlägg
över mina REJÄLA viktuppgångar så självklart så blev man inte som innan man
fött barnen...Mina bröst blev totalt urpumpade o liknade två "lövbiffar" o då menar
jag ordagrant utan att överdriva...Det tog nått år efter jag fått Lea då jag märkte att
jag inte ville att min sambo skulle se på mig med ljuset tänt...Han tyckte det var ok
men jag köper det inte än idag då han hade större än mig ;) Att röra dom var totalt
FÖRBJUDET!

Övervägde om en bröstförstorning och till slut så bestämde jag mig o idag ångrar jag
mig inte en sekund att jag gjorde det...Det vart som natt och dag...SJÄLVKÄNSLAN
kom som ett blixtnedslag och hela jag blommade ut...Sambon fick ÄNTLIGEN efter
nått år se mig med ljuset tänt ;)

Många dömde mig för att jag valde att göra det men jag bar huvudet högt och stod för
vad jag bestämt mig för...Ibland undrar man varför folk ens orkar bry sig...Kanske
rädsla för att dom själva vill men inte vågar, inte ekonomin eller avundsjuka...jaaa inte vet
jag o jag struntar i vilket för jag är NÖJD o GLAD o slipper mina "lövbiffar"...

Lite roligt när man visar sina vänner förebilderna innan ingreppet...Alla gapar o tror
inte det är sant och att det ens är jag...En sa t.o.m att jag säkert fått hjälp av Landstinget om
jag visat upp mig och då förstår ni hur illa det var...Ja visst man ska tycka om sig själv som
man är och aceptera förändringar med kroppen men om man inte gör det och mår så dåligt
som jag gjorde då tycker jag att man följer sitt hjärta o gör det som känns rätt för alla har ett
val o jag valde att få min självkänsla tillbaka och dömma för sånt tycker jag är svagt...

Nu gjorde jag givetvis ingen Gynning utan lite större än innan år av ammning...Tror folk
som snackat blev rätt tysta när dom insåg att jag gjort dom helt normala och inga bomber
som dom förmodligen väntat sig...Liksom ett hahaha!!! från mig ;)

Sen åkte jag på navelbråck...AJAJAJAJ!!!! Det var smärta som jag tillslut inte stod ut
med o doktorn sa att vi bör ta bort den för om jag inte gjorde det så kunde den växa sig
stor som en knytnäve...Så numera pryds under min navel ett mindre fint ärr...

Sen är vi där med det lösa skinnet som inte drar ihop sig när man kommer upp i åldern...
MAGEN är som en go mjuk deg o önskade man kunde skära bort ett sycke...Visst går
det med kirurgi men NEJ där går gränsen för mig...Står jag upp så ser min mage helt ok ut
förutom att jag inte längre har en navel rund o fin utan mer som en sur mun :( Men bockar
jag mig så kommer effekten av det som just INTE valt att dra ihop sig...Ska inte ens förklara
utan ni får föreställa er själva...

Celluliter har jag i massor på benen likaså åderbråck men vad tusan jag överlever det o ska
lära mig att ÄLSKA mig själv för den jag är och inte haka upp mig på en massa saker som
jag inte kan göra nått åt för det tar massor med energi...

Nu tänker säkert många att jag inte borde klaga men det spelar ingen roll om man väger 60,
80 eller 100 för det sitter hos var och en och alla har sina" fel" o" brister" och ÖNSKADE att
jag var en av dom som verkligen accepterade sig själv helt o hållet och kan lova att jag jobbar på det..

Ja där förtäljde jag en del av mina "hemligheter"

No body is perfect...

This is me...Stark o glad trots brister...