Abstinensen träffade mig som en blixt...

 Tanken var att blicka framåt och börja leva och njuta...

Måndag morgon och jag bestämde mig att sluta med morfinet helt...Jag hade fått nog och problem med magen...Så fem dagar efter operationen så tänkte jag att smärtan kunde jag ta för den skulle ändå inte bli värre än den jag gått igenom...Visste att någon sagt till mig att trappa ner på morfinet men min tanke var då att jag har inget problem att tvärsluta men det var inte det som personen menade utan att just som jag gjorde INTE sluta tvärt...

Så måndagen flöt på och jag for till min vän Anna och tog en fika i solen och vi mös på och planerade inför vår tripp till Spanien och dagen som jag trodde skulle bli en underbart solig måndag tvärvände och som en blixt från klarblå himmel kom en fruktansvärd huvudvärk...Sprang på toaletten två gånger och sen blev jag tvungen att åka hem...Vad jag inte visste då var att nu börjar det istället....Jag slängde mig i soffan och googlade och där stod allt klart och tydligt ABSTINENS Illamående utan stopp, huvudvärk, yr, kallsvettig, svettig, diare, skakningar och frossa...

Det var en jobbig första etapp då jag första natten var på toa 20 gånger för varje gång jag drack vatten efter ett besök så for det rakt igenom...Fullt påklädd och två täcken och jag frös och i nästa sekund rann svetten...Jag blev uttorkad och helt matt och trodde vissa stunder att huvudet skulle sprängas...Men jag bet ihop och stod emot morfinet och det tog mig tre dagar att komma upp på benen igen...Idag har jag fått i mig lite mat och lyckades ta mig till Salong Syrran & Jag och fixa håret och där bjöd bästa Sandra på tårta (Hon sprang iväg och köpte den KUNDSERVICE) Brukar inte väga mig men nu kände jag mig tvungen och efter 4 veckor har jag tappat 9 kg och väger ynka 55kg...Benpiporna pekar hit och dit men nu ska här ätas kan jag lova!

Jag är så less på att gnälla över alla tråkigheter här på bloggen och nu hoppas jag innerligt på att inga bakslag dyker upp och imorgon är det dags för sjukgymnastik men tvivlar på att jag kan utföra den då det gör skapligt ont i operationsområdet utan medicin...Även svullnat upp där och det trycker lite extra mot nerven så min fot är mer bortdomnad än tidigare men vi testar :) 

 Måndag morgon startade med frulle på trallen...

 Fika hos Anna i solen...

 Jätte god äppelpaj...

 Söta Inga...

 Anna och Inga...

 Tur jag fixade middagen redan på morgonen...Taco räkdipp...

 For ner på Älvvallen och bet ihop...

 Lagkapten gjorde ett mål för mamman ;)

 Livet blev svartvitt igen...Soffan och tack och lov inte mattan...

 I tisdags flyttade Milo in hos oss...Jag kunde inte ens följa och hämta honom...Men familjen fixade allt...

 Kärlek...

 Imorse hade jag krafter att le och mysa med Milo...

 Tur man har en skön soffa och en tv...Ja ja...Instagram oxå ;)

Jag är så sjukt lycklig att jag inte föll och stoppade i mig morfinet bara för att slippa abstinensen...Nu har jag fixat etapp två och går in i sista fasen, att få behålla mat och vätska och få upp vikten...Så ni som käkar medicin, ta lärdom att detta för det är vidrigt kan jag lätt lova...

<3 <3 <3